Portfolio – Exempel på mina arbeten

Det handlar alltså inte bara om att visa omtanke – det finns också ett konkret hälsoekonomiskt värde i att ge människor möjlighet att ta hand om sina djur utan att riskera sin egen hälsa eller ekonomi.

Vi vet att psykisk ohälsa är en växande samhällsutmaning, och varje åtgärd som kan minska människors känsla av utsatthet, skuld eller oro borde ses som en investering i folkhälsan. Att neka stöd till den som befinner sig i kris på grund av sitt djurs tillstånd är att blunda för verkligheten.

Visst finns det företag som redan tillåter sina anställda att ta ledigt eller arbeta hemifrån för att ta hand om sina sjuka husdjur, men det är långt ifrån en självklarhet och inget som regleras genom lagstiftning, på samma sätt som vid vård av sjukt barn. Faktum är att många känner att de tvingas ljuga om sin frånvaro, eftersom det saknas formella rättigheter att ta hand om sjuka husdjur. Det borde vara en rättighet för alla att få stöd för att ta hand om sitt djur under sjukdom. Ingen ska behöva känna skuld eller oro för att de prioriterar sin sjuka familjemedlem, bara för att den har fyra ben i stället för två.

Husdjur bidrar dessutom årligen med miljardbelopp till Sveriges BNP genom inköp av foder, utrustning, tjänster och skapar arbetstillfällen för tusentals människor. Djur är också en central del i viktiga samhällsfunktioner som jakt, tull och räddningstjänst, där de arbetar utan att få någon ekonomisk ersättning. Vi borde visa uppskattning för dessa djurs insatser genom att ge deras ägare samma rätt till ersättning som föräldrar som vårdar sina barn.

Vi behöver uppdatera våra lagar och vår syn på familjebegreppet. Men det handlar inte enbart om ekonomiska vinster eller praktiska förutsättningar. Det handlar om värderingar. Vad säger det om ett samhälle när vi ser mellan fingrarna på det lidande och de uppoffringar som djurägare tvingas genomgå? Hur länge ska lagstiftningen ignorera att djur är en självklar del av många människors liv – inte bara som sällskap, utan som känslomässigt ankare?

Vi behöver helt enkelt uppdatera våra lagar och vår syn på familjebegreppet. Samhället har förändrats, livsstilar har förändrats och det är dags att lagstiftningen hänger med. Fler lever ensamma, fler ser sina djur som livskamrater snarare än bara husdjur, och fler förväntar sig att bli tagna på allvar i sin roll som ansvarsfulla djurägare. Ett samhälle som ställer upp för sina medborgare i tider av behov är ett samhälle vi kan vara stolta över. 

Och att vårda ett sjukt husdjur – att vaka över det, ge det medicin, trösta det – är inte bara ett privat åtagande. Det är ett ansvar samhället borde stödja.

Det är hög tid att vi omvärderar hur vi ser på vårt ansvar för husdjur och deras välmående. Att ge husdjursägare samma rätt till ersättning som föräldrar som vårdar sina sjuka barn skulle vara ett steg mot ett mer rättvist, inkluderande och medkännande samhälle. Ett samhälle som ser hela människan – och dennes relationer – oavsett om de gäller människor eller djur.

Därför är det dags att agera. Inför lag om ersättning för vård av sjukt husdjur – nu!

Anna E. Johansson, digital kommunikatör SoMe